Flexibla p-tal – från teori till verklighet
Hur kan fastighetsägare, byggherrar och kommuner skapa parkeringslösningar som är både ekonomiskt hållbara och främjar mobilitet? På vårt webinar diskuterade vi detta med Christine Schnabel från Tyréns – och insikterna visar tydligt att det är dags att tänka nytt kring p-tal.
"Flexibla p-tal handlar inte om att ta bort parkering – det handlar om att bygga rätt mängd parkering på rätt plats, till rätt pris. Genom att optimera p-talen kan fastighetsägare och byggherrar spara miljontals kronor, samtidigt som vi skapar mer hållbara och attraktiva stadsmiljöer."
– Christine Schnabel, Tyréns
Vad är egentligen flexibla p-tal?
Traditionellt har parkeringsnormer styrt hur många parkeringsplatser som krävs i ett byggprojekt, ofta enligt fasta kvoter per bostad eller kvadratmeter. Men i takt med att delad mobilitet och hållbara transportlösningar utvecklas, ifrågasätts dessa normer allt mer.
Flexibla p-tal introducerades för att skapa en mer dynamisk syn på parkering – men som vi diskuterade på webbinariet har de ofta varit mindre flexibla än namnet antyder. I många kommuner handlar det snarare om en reducering än en verklig anpassning utifrån områdets behov och förutsättningar.
Så vad krävs för att verkligen göra p-tal flexibla?
Tre viktiga insikter från webbinariet
Samverkan är nyckeln till framgång
En av de största utmaningarna i dagens system är att kommuner, byggaktörer och mobilitetsleverantörer ofta arbetar i silos. För att skapa hållbara parkeringslösningar behöver alla parter komma samman och hitta gemensamma nämnare – både kring regelverk, investeringsmodeller och driftansvar.
Exempel: Genom att samnyttja parkering mellan olika fastigheter eller verksamheter kan ytorna utnyttjas mer effektivt. Ett kontorshus och ett bostadshus bredvid varandra kan dela på bilpooler och parkering, där kontorsarbetare använder platserna dagtid och boende på kvällstid.
P-tal måste bli både flexibla och dynamiska
Flexibla p-tal idag är ofta statiska – en fast procentsats av platser kan reduceras i utbyte mot mobilitetsåtgärder som cykelpooler eller bilpooler. Men vad händer när mobilitetsbehoven förändras över tid?
För att verkligen vara flexibla måste p-tal kunna justeras dynamiskt efter verklig efterfrågan och användningsmönster. Detta innebär att:
Befintliga parkeringsytor och bilpooler utvärderas innan nya platser byggs.
Data används för att justera p-tal över tid.
Mobilitetslösningar anpassas efter verkliga behov – istället för att låsas fast i långa avtal.
Ett konkret exempel: I vissa projekt har bilinnehavet i närliggande områden varit så lågt som 0,5 bilar per hushåll – trots att p-talet tvingat fram 0,7 platser per bostad. Det leder till överkapacitet och onödiga kostnader.
Prissättning påverkar allt – men är ofta fragmenterad
Kommuner och fastighetsägare står inför en stor utmaning: hur ska parkering prissättas för att styra efterfrågan, samtidigt som den är rättvis och ekonomiskt hållbar?
Ett tydligt exempel från forskningen:
En bilpool ersätter i genomsnitt 7–15 privata bilar – men för att det ska fungera måste det finnas en balans mellan prissättningen av bilpool och parkering.
Oreserverad parkering kan öka beläggningen med minst 10 %, vilket innebär att ett parkeringshus med 100 platser kan serva 110 användare utan problem.
En av de största utmaningarna som lyftes i webbinariet är gratis gatuparkering i kommunal regi. Även gratis parkering på gatumark behöver underhållas, ett underhåll som kostar kommunerna flera miljoner kronor per år - samtidigt som privata parkeringshus står halvfulla. Är det rättvist att skattebetalarna subventionerar parkering på detta sätt?
Vad blir nästa steg?
Det är tydligt att vi behöver en mer datadriven och flexibel syn på p-tal – där vi kombinerar samverkan, dynamiska modeller och rätt prissättning. Det handlar inte om att ta bort parkering, utan om att bygga rätt parkering på rätt plats – med rätt incitament.